Tjenare, nu har jag inte bloggat på ett tag känner jag. Sorry för det. Nu ska jag skriva lite om vad som får mig att gråta.

De senaste månaderna har varit väldigt jobbiga för mig, så jag har börjat gråta väldigt lätt. Det har väldigt mycket med att min mormor är sjuk att göra. För under hela min barndom så har vi varit ganska nära varandra. Och nu är hon sjuk och kan inte bli frisk från det vilket gör att jag är sårbar. Känner att jag kommer bli mer och mer sårbar emot slutet nu. Jag kan börja gråta så fort någonting inte är rätt, har hänt en del mellan mig och David med som jag inte orkar ta här på bloggen som fått mig att börjat gråta. Jag brukar kunna stå emot och vara stark. Men inte nu, nu är jag typ krossad och försöker le varje dag.